字幕来啦!经典梵语教学120课-梵英对照 lesson1
Namaste!小伙伴你们好呀!近期上传的视频《经典梵语教学120课》经反映难度较大,所以整理了视频中的教学内容,希望能帮助小伙伴们将梵语和英语学得更好。
本期是第一课1分40秒开始到结束的教学内容,简介部分没有纳入。整理不易,如果对您的学习有帮助的话,请给视频和专栏多多点赞吧!
Tips:
《经典梵语教学120课》更适合作为口语和听力学习材料,全面系统学习梵语基础(词汇、语法等)请参考《剑桥梵语入门(CC字幕)》。
经典梵语教学120课-梵英对照 Lesson 1
नमो नम: ।
Namo namaha (Salutations/ Greetings)
सवेर्शां स्वागतम् ।
sarveshaam swaagatham (Welcome to all)
संस्कृ तं अत्यन्तं सरळा भाषा ।
samskrutham athyantha saraLaa bhaashaa (Sanskrit is a very simple language)
संस्कृ तेन संभाषणम् इतोिप सरळं ।
samkruthena sambhaashaNam ithopi saraLam (Conversing in Sanskrit is even easier)
वयम् सवेर् अिप सोल्पेन प्र्यथ्नेननित्य जीवने संकृ तस्य उपयोगं कतुम्
शक्नुम: ।
vayam sarve api solpena prayatnena nithya jeevane samskrutasya upayogam kartum shaknumaha
(All of us, with just a little effort, can use Sanskrit in our daily life)
आगच्छन्तु, वयं इदानीं संस्कृ त संभाषणस्य अभ्यासम् कुम: ।
aagachchantu, vayam idhaanneem samskrutha sambhaashanasya abhyaasam kurmaha
(Come, let us now practise Sanskrit convresation)
मम नाम भागवी ।
mama naama bhargavi (My name is Bhargavi )
भवत: नाम िकम् ? |bhavata: naama kim?
What is your name? (male)
भवत्या: नाम िकम् ? | bhavatyaaha naama kim?
What is your name? (female)
उित्तष्ठतु ।
uththishTathu (Get up)
पृच्छतु ।
pruchchathu (ask)
उत्तमं ।
uththamam (Good)
भवत: नाम अिभषेक: ।
bhavathaha naama abhishekaha (your name is Abhishek)
संस्कृ तेन कथम् पिरच्चय: करणीय: इित भवन्त: ज्ञातवन्त: ।
samskrutena katham parichchayaha karaNeeyaha iti bhavantaha gnyaathavanthaha
(Let us learn how to introduce [people] )
उित्तष्ठतु, आगच्छतु ।
uththishTathu, aagachchathu (Get up, come)
स: उदयन: । स: अरुण्कु मार: ।
saha udayanaha saha arunkumaaraha (He is Udayana; he is Arunkumar)
अिभनयं कु वन्तु । वदन्तु ।
abhinayam kurvanthu, vadhanthu (Act it out/mime and Say)
स: क: ? स: रामकृ ष्ण: ।
saha kaha? saha raamakrishNaha (who is he? He is Ramakrishna)
क: रामकृ ष्ण: ? स: रामकृ ष्ण: ।
kaha raamakrishnaha? saha raamakrishNaha (who is Ramakrishna? He is Ramakrishna)
सा िप्रया । एषा िप्रया ।
saa priyaa | eshaa priyaa (She is Priya [farther away]; she is Priya [nearby])
सा का ? का िप्रया ? सा िप्रया ।
saa kaa? kaa priyaa? saa priyaa | (who is she? who is Priya? She is Priya)
तत् फलं । तत् पुस्तकं ।
thath phalam thath pusthakam (That is a fruit; that is a book)
तत् कृष्ण फलकं ।
thath krishNa phalakam (that is a blackboard)
तत् िकम् ? एतत् िकम्?
thath kim ethath kim (what is that? what is this?)
िकम् फलम् ? एतत् पुस्तकं ।
kim phalam ? ethath pusthakam (what/which is the fruit? this is a book)
स: राम: । एष: कृष्ण: ।
saha raamaha eshaha krishNaha (That [he] is Rama; This [he]is Krishna)
स: क: ? एष: क: ?
saha kaha ? eshaha kaha? (Who is that? who is this?)
बहु सिमचनं ।
bahu samichinam (very well/good)
इदनीम् अहं एकं एकं वस्तु दशयािम । “एतत् िकं ” पृच्छािम । उत्तरं वदन्तु ।
idaaneem aham ekam ekam vasthu dharshayaami ethath kim pruchchaami uththaram vadhanthu
(Now, I am going to show/display item by item and ask
“What is this?” You answer.)
एतत् िकम्? तत् उपनेत्रम् ।
ethath kim? thath upanethram | (what is this? these are spectacles)
तत् कङ् कतम्।
thath kankatham (that is a comb/hair brush)
फे नकम्
phenakam (soap)
पणम्
parNam (leaf)
एष: क: ? स: करदीप: ।
eshaha kaha? saha karadeepaha | (what is this? this is a torch)
चशक:
chashakaha (glass/cup)
एषा का? सा घटी ।
eshaa kaa? saa ghatee | (what is this? That is a watch/ clock)
सा सरस्वती ।
saa saraswathi | (She is Saraswathi)
इदानीम् भवन्त: एकं एकं वस्तु दशयतु । “एतत् िकं " पृच्छतु । idhaaneem bhavanthaha ekam ekam vasthu darshayathu | ethath kim pruchchathu |
(Now, you [all] show me items [one by one]. Ask, “What is this?”)
युतकं
yuthakam (shirt)
मुखं
mukham (face)
धनं
dhanam (money/wealth)
कङ् कणं
kankaNam (bangle/bracelet)
ितलकं
thilakam (religious mark on forehead worn by Hindus)
कर वस्त्रम्
kara vasthram (hand kerchief)
ऎतावत् पयन्तं वयम् स: एष: सा एषा एतेषां शब्दानां अभ्यासं कृ तवन्त: । ethaavath paryantham vayam saha eshaha saa eshaa etheshaam shabhdhaanaam abhyaasam kruthavanthaha |
(So long [until now] we practised these words: “saha eshaha saa eshaa”)
एतेषां उपयोग: कथं करणीय: एत्यिप ज्ञातवन्त: ।
etheshaam upayogaha katham karaNeeyaha ithyaapi gnyaathavanthaha | (we also learnt how to use these)
फलम् अिस्त । लेखनी नािस्त ।
phalam asthi | lekhanee naasthi | (Fruit is [here], pen isn’t)
जलम्
jalam (water)
धन स्यूत: अिस्त ।
dhana syuuthaha asthi | (Cash purse is [here])
कृष्ण फलकं अत्र अिस्त । .. तत्र अिस्त ।
krishNa phalakam athra asthi | … thathra asthi (black board is here… there)
राम: कुत्र अिस्त ?
raamaha kuthra asthi ? (Where is Rama?)
आसन्द: तत्र अिस्त ।
aasandhaha thathra asthi (Chair is there)
कण्ठ हार:
kaNTa haaraha (Necklace)
जविनका
javanikaa (curtain)
वायु: सव अिस्त ।
vaayuhu sarvathra asthi | (air is everywhere)
भगवान् सव अिस्त ।
bhagawaan sarvathra asthi | (God is everywhere)
जलम् अत्र नािस्त, अन्यत्र अिस्त ।
jalam athra nassthi, anyathra asthi | (water is not here, it’s elsewhere)
पुरुषा: एकत्र उपिवशिन्त।
purushaaha ekathra upavishanthi | (Men are present/ congregated in [this] single spot)
मिहला: एकत्र उपिवशिन्त ।
mahilaaha ekathra upavishanthi | (Women are present/ congregated in [this] single spot)
अत्र - तत्र ; कुत्र - सव ; अन्यत्र - एकत्र
athra - thathra ; kuthra - sarvathra ; anyathra – ekathra
(here - there; where - everywhere; elsewhere - in one spot)
इदं अहं वदािम । अिभनयं करोिम ।
idham aham vadhaami | abhinayam karomi | (I shall say this, I shall mime)
भवन्त: वदन्तु, अिभनयं कु वन्तु ।
bhavanthaha vadhantu, abhinayam kurvanthu | (You all say [repeat], act it out)
संस्कृ त सािहत्ये सुभािषतानां िनतरां वैिशष्ट्यं अिस्त ।
saMskrutha saahithye subhaashithaanaam nitharaam vaishishtyam asthi |
(Compared to Sanskrit literature, Sanskrit [eloquent/ benevolent] speech/saying is excessively/vastly superior )
सुष्टु भािषतम् सुभािषतं । उत्तम वचनं एव सुभािषतं ।
sushtu bhaashitham subhaashitham | uththama vachanam eva subhaashitham | (Celebrated/praised speech is ‘Subhaashitham.’ Excellent sayings alone qualify as Subhaashitham.)
अपार: जीवनानुभव: सुभािषतेश िहत: भवित ।
apaaraha jeevanaanubhavaha subhaashitheshu nihithaha bhavathi |
(Much life-centric lessons/experiences are held in Subhaashitham)
वयं इदानीम् एकं संस्कृ तं सुभािषतम् शृणुम: ।
vayam idhaneem ekam saMskrutham subhaashitham shruNumaha |
(We will now listen to a Sanskrit Subhaashitham)
उद्यमनैवसिध्यिन्त कायार्िण न मनोरथै:
udhyamanaiva sidhyanthi kaaryaaNi na manorathaihi (Only with effort actions/work succeed, not by desire alone)
निह सुप्तस्थ िसं हस्य प्रिवशिन्त मुखे मृगा: ।
nahi supthastha simhasya pravishanthi mukhe mrugaha
|(A deer will not enter the mouth of a sleeping lion)
वयम् इदानीम् सुभािषतम् शृतवन्त: तस्य अथ: एवं अिस्त ।
vayam idhaaneem subhashitham shruthavanthaha thasya arthaha evam asthi |
(We now listened to a ‘Subhaashitham.’ It’s meaning/ import is as follows)
मनुष्य: प्रयत्नम् न करोित चेत मिप फलम् नसिध्यित । के वलम्
इच्छा: सिन्त चेत् कायम् नसिध्यित ।
manushyaha prayathnam na karothi cheth, kimapi phalam na sidhyathi | kevalam ichchaaha santhi cheth kaaryam na sidhyathi |
(If people do not make efforts, no fruits will accrue. Just by wishing, work will not get done)
िसं ह: अध्यन्त बलवान् अिस्त । स: मृग राज: अिस्त । ततािप िसं ह: प्र्यत्नम्
करोितचेतेव आहारं प्राप्नोित ।
simhaha adhyantha balavaan asthi | saha mruga raajaha asthi | thathaapi simhaha prayathnam karothichetheva aahaaram prapnothi |()A lion is very powerful. It is the king of beast. Still, only if the lion puts in efforts does it get its food)
मृग: आगत्य स्वयं एव िसं हस्य मुखे न पतित । एवं एव प्रयत्नम् न कुम:र्
चेत्, िकिचतिप फलम् नसिध्यित ।
mrugaha aagathya svayam eva simhasya mukhe na pathathi | evam eva prayathnam na kurmaha cheth, kinchithapi phalam na sidhyathi |
(The deer does not come of its own accord and enter the lion’s mouth. Until one makes efforts, not even a bit of result can be derived)
वयम् अिप अवश्यम् प्रयत्नम् कुम ।
vayam api avashyam prayathnam kurmaha |
(We too must certainly put in efforts)
अहम् इदानीम् एकाम् कथां वदािम । लगु कथा, सरला कथा अिस्त । संस्कृ तेन कथा श्रवणेन, भाषाब्यास: शीघ्रम् भवित । भवन्त: सावदानेन कथां शृन्वन्तु ।
aham idhaaneem ekaam kathaam vadhaami | lagu kathaa saraLaa kathaa asthi | saMskruthena katha shravaNena, bhaashaabyaasaha sheegram bhavathi | bhavanthaha saavadhaanena kathaam shrunvanthu | (I will now narrate a story. It is a short, simple story. Listening to stories in Sanskrit results in quick learning/practice. You [all] hear the story carefully)
एक: काक: अिस्त । स: काक: तिषर् त: अिस्त । तस्य बहु िपपासा भवित । जलम् प्राप्तव्यं इित इच्छा भवित । काक: जलस्य अन्वेषणम् करोित । ekaha kaakaha asthi | saha kaakaha thrushithaha asthi |
(There was a crow. That crow was thirsty.)
thasya bahu pibaasaa bhavathi | jalam praapthavyam ithi ichchaa bhavathi | kaakaha jalasya anveshaNam karothi |
(It felt thirsty. It wished to get some water. The crow went searching for water)
अत्र पश्यित, तत्र पश्यित, सव पश्यित । कु त्रािप जलम् नािस्त । काक:
अग्रे, अग्रे गच्छित । दू रे एकं घटम् पश्यित । काक: बहु सन्तोष: भवित । athra pashyathi, thathra pashyathi, sarvathra pashyathi | kuthraapi jalam naasthi |
(It looked here, there, everywhere. But, water was nowhere)
kaakaha agre, agre gachchathi | dhuure ekam ghatam pashyathi | kaakaha bahu santhoshaha bhavathi | (The crow went further and further. In the distance, it saw a pot. The crow became very happy.)
स: घटस्य समीपं गच्छित । घटस्य उपिर उपिवशित । पश्यित । घटस्य जलम् अिस्त । िकन्तु, सोल्पं जलम् अिस्त । काक: जलम् पातुम् न शक्नोित ।
saha ghatasya sameepam gachchathi | ghatasya upari upavishathi | pashyathi | ghatasya jalam asthi | kinthu, solpam jalam asthi | kaakaha jalam paathum na shaknothi |
(It went near the pot, [it] sat on the pot’s top. It looked.
There is water in the pot. But, there is only a little water. The crow was unable to reach the water)
“िकम् करोिम?” इित िचन्तयित । स: काक: बुिद्धमान् अिस्त । स: अन्यत्र गच्छित, िशलाखण्डम् आनयित । घटे पूरयित । पुन: गच्छित,
िशलाखण्डम् आनयित, पूरयित ।
“kim karomi?” ithi chinthayathi | saha kaakaha budhdhimaan asthi | saha anyathra gachchathi, shilaakhandam aanayathi | ghate puurayathi | punaha gachchathi, shilaakhandam aanayathi, puurayathi | (“What shall I do?” thought [the crow]. That crow was clever. It went elsewhere, brought a stone. It filled the pot. It went again, got a stone and filled the pot)
एवम् एव बहु वारं करोित । जलं उपिर, उपिर आगच्छित । जलं बिह: आगच्छित । काकस्य बहु सन्तोष: भवित । स: जलम् बित । आनन्देन जलम् बित ।
evam eva bahu vaaram karothi | jalam upari, upari aagachchathi | jalam bahihi aagachchathi | kaakasya bahu santhoshaha bhavathi | saha jalam pibathi | aanandhena jalam pibathi |
(In this manner, [the crow] continued doing. The water came up, up. The water came close [to the crow’s reach]. The crow was very happy. It drank the water. It drank the water gladly.)
अनन्तरम् तत: दू रं गच्छित । काक: चतुर: अिस्त, खलु?
anantharam thathaha dhooram gachchathi | kaakaha chathuraha asthi, kalu ?
(Soon after, it went far away. The crow is clever, isn’t it?)
आम्, चतुर: अिस्त ।
aam, chathuraha asthi | (Yes, it is clever)
चतुर: काक: । chathuraha kaakaha | (Clever crow)
首次发文,如有排版等问题,请多多包涵!您的点赞是我的动力!